Hällekis stenbrott på Kinnekulle har valts ut som ett av 100 geologiska arv i världen av stor betydelse för utvecklingen av geologisk vetenskap och förståelsen av jordens historia. Utnämningen gjordes av International Union of Geological Sciences (IUGS) i augusti 2024, efter lyckat nomineringsarbete lett av Per Ahlberg och Anders Lindskog vid vår institution. IUGS är en av världens största vetenskapliga organisationer och har sedan 2022 pekat ut objekt, platser och områden som är särskilt värdefulla och avgörande för vår förståelse av jordens uppbyggnad och utveckling. De utgör därför vårt geologiska arv, både på internationell och på nationell nivå. I Hällekisbrottet kan man se 40 meter av Kinnekulles mäktiga lager av kalksten, den s.k. ortoceratitkalkstenen. Den är tydligt skiktad med olika färgskiftningar och är rik på fossil av bl.a. bläckfiskar och trilobiter som levde i havet för omkring 470–460 miljoner år sedan. Kalkstenarna i Hällekisbrottet är synnerligen välbevarade och bygger upp en ovanligt komplett och lättillgänglig lagerföljd som ligger till grund för uppfattningen om den geologiska och biologiska utvecklingen under perioden ordovicium för 485–444 miljoner år sedan. I lagerföljden finns det också mineralpartiklar som utgör rester av meteoriter och avspeglar uppbrytningen av en större himlakropp i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter för nästan 470 miljoner år sedan. Hällekisbrottet ligger i Platåbergens geopark, som av Unesco 2022 blev utsedd till Sveriges första globala geopark.
Läs mer om IUGS Geological Heritage Sites här: Press release (PDF, ny flik)