Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

GEOB33

SEDIMENTOLOGI OCH STRUKTURGEOLOGI, 15 HP

Ett områdes geologiska uppbyggnad och utseende styrs av vilka geologiska processer som har verkat och avgör i sin tur vilka resurser och risker som finns på en viss plats och hur man bör hantera dem. Den här kursen ger dig kunskap och redskap som hjälper dig att beskriva och tolka olika geologiska områden utifrån berggrundens uppbyggnad (strukturgeologi) och sedimentlagerföljder (sedimentologi). Vi berör även landformer (geomorfologi) och du utökar dina kunskaper om egenskaper hos olika geologiska material.

Kursen består av två delkurser. Den första ger dig grundläggande kunskaper om sedimentationsmiljöer på jordens yta. Vi studerar olika kontinentala och marina miljöer, t.ex. sluttningar, floder, kuster, grund- och djuphav, samt de processer och karaktäristiska sedimentlagerföljder som förekommer där. Du får därmed kunskap som i förlängningen kan användas för bl.a. klimatrekonstruktion, kartläggning av resurser som sand och grundvatten, riskbedömning i samband med föroreningsspridning eller naturolyckor och val av geologiska material för olika användningar i samhället. Du kommer att tillämpa dina nya kunskaper praktiskt genom arbete med lösa jordarter och med sedimentbergarter i fält och i laboratorium.

Den andra delkursen ger dig grundläggande principer för hur mineral och bergarter deformeras och hur olika spröda och plastiska deformationsstrukturer bildas. Deformation finns i de flesta geologiska system och har stor påverkan på bergets uppbyggnad och mekaniska egenskaper, och därmed hur vi bör hantera det, exempelvis vid tunnelbyggen eller ballastuttag. Vad sker när berggrunden utsätts för deformation i olika miljöer, t.ex. i bergskedjor eller förkastningszoner? Hur identifierar vi strukturer i fält och hur hänger de samman i stor skala? Du kommer att få träna dig i att beskriva och mäta strukturer i fält och att tolka hur de har bildats. Du kommer att få en inblick i strukturer i olika storskaliga tektoniska system, samt en introduktion till geologiska kartor där du tränar dig i att projicera hur geologiska strukturer fortsätter under ytan.

Under kursens gång kommer du också att få utbildning och träning i kommunikation i olika sammanhang, innefattande bl.a. bildkommunikation och argumentationsteknik.

Två foton som visar studenter som arbetar i ett sandtag respektive ett berg med veckstrukturer.

Vänster bild: Deltasediment och flygsand i centrala Skåne studeras under ett av kursens fältarbeten. Foto: H. Alexanderson. Höger bild: Omböjningszon av ett isoklinalt veck i Bessaker, västra Norge. Under den Kaledonska bergskedjebildningen var berget mycket plastiskt och bildade storskaliga veckstrukturer, vilka styr berggrundens uppbyggnad. Foto: C. Möller.

Allmänt

Detta är en obligatorisk kurs på kandidatprogrammet i naturvetenskap, inriktning geologi (NGNAT GEOB). Kursen läses under andra halvan av andra terminen, se studiegång.

Ansökan

Kurstid: VT2, heltidsstudier
Behörighetskrav: Grundläggande samt GEOA02 eller motsvarande
Utbildningsnivå: Grundnivå

Ansök hos www.antagning.se

Studievägledare

Karl Ljung
studievagledare [at] geol [dot] lu [dot] se (studievagledare[at]geol[dot]lu[dot]se)

Resurser

Kursplan (pdf, ny flik)
Kurslitteratur (pdf, ny flik)
Schema - Observera att scheman endast är preliminära fram till en månad före kursstart
Canvas
Kursvärdering och kursanalys (pdf, ny flik)

Kursansvarig