Johannes Edvardsson

Mina forskningsintressen ligger inom dendrokronologi (studier av tillväxtvariationer hos träd), torvmarksutveckling, samt rekonstruktioner av klimatet under de senaste 10 000 åren. Min forskning baseras till stor del på årsringar hos träd, och med hjälp av trädens tillväxtmönster har jag kunnat datera storskaliga klimatförändringar, hydrologiska variationer i torvmarker, laviner, bränder, historiska byggnader, arkeologiska artefakter och konstverk från 1600-talet.

Ett av de främsta målen med min pågående forskning är att studera vilka effekter trädetablering på torvmarker har för hydrologi, vegetation och kolbalansen i dessa känsliga ekosystem. För att studera dessa samband använder jag data från levande och subfossila torvmarksträd, samt innovativa metoder som inkluderar laser-ablations-masspektrometri (LA-ICP-MS) och stabila isotopanalyser (δ13C och δ18O). Jag utför även fältstudier av pågående trädetablering och hydrologiska förändringar i torvmarker. Detta gör jag för att förstå hur framtida klimatförändringar och markanvändningsprocesser kan komma att påverkar våtmarksekosystem.

Min forskning har främst finansierats genom bidrag från Formas, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet (VR), BECC, Kungl. Fysiografiska Sällskapet och Crafoordska stiftelsen.

Jag är även biträdande redaktör på tidskriften Dendrochronologia 

Följ mig gärna på Facebook och Twitter: @DendroLund

Projekt och samarbeten

MOSS - Management strategies for tree colonized peatland ecOSyStems

Fungerande myrmarker och skogar är centrala för att vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen och uppnå de klimat- och hållbarhetsmål som presenterats av FN:s klimatpanel (IPCC). Dikning, torvutvinning och pågående klimat-förändringar bidrar till att många myrar blir torrare, vilket ofta medför att träd etableras. Genom transpiration bidrar träden till att myrarnas ytskikt blir ännu torrare, vilket i sin tur leder till sämre mosstillväxt, att mindre kol binds i marken, samt minskad biologisk mångfald. I projektet MOSS (Management strategies for tree colonized peatland ecOSyStems) ska vi därför (1) använda övervakningsmetoder och årsringsanalyser (dendrokronologi) för att studera etablering, tillväxt och mortalitet hos träd på naturliga, dikade och återställda myrar, (2) i kontrollerad växthusmiljö studera överlevnad och biomassproduktion för mossor och tallplantor under olika hydrologiska förhållanden, och (3) göra projiceringar om hur vegetation och hydrologi i myrmarker förändras då förutsättningar som speglar olika återställnings och klimatscenarier implementeras. I projektet samarbetar jag med forskargrupper, branschorganisationer och intressenter som arbetar för att bevara och återställa myrmarker, vilket medför att våra resultat direkt kan implementeras i återställningsprogram för våtmarksekosystem. 

Old Wood in a New Light

Projektet som bygger på samarbete med Humlab i Umeå och dendrokronologiska laboratorier vid tre andra svenska universitet. Syftet är att digitalisera och tillgängliggöra data från över 40 000 analyserade och åldersbestämda vedprover som innehåller information om kulturhistoria, klimat och miljöförändringar över tusentals år. Infrastrukturen SEAD (Strategic Environmental Archaeology Database) kommer att användas och förberedas för data från nya analysmetoder, bland annat vid forskningsinfrastrukturen MAX IV, och på sikt även ESS.

ECHoES (Effects of tree Colonization on Hydrology and carbon sequestration in peatland EcoSystems)

I ECHoES-projektet studeras samband och återkopplingar mellan trädetablering, hydrologi och kolbindning i högmossar. Inom projektet används många olika metoder för att studera tidigare (de senaste 8000-åren) och pågående processer som rör trädetablering - hydrologi - kolbindning i torvmarksekosystem, samt vilken inverkan det har på vårt klimat. Vi kommer också att använda ekosystemmodeller för att förutse vilken inverkan pågående samt framtida trädträdetablering kan medföra för hydrologi och kolbindning i torvmarksekosystemen, vilket i sin tur påverkar den globala kolcykeln.

Svartek

Sedan 1970-talet har svartek som hittats i Sydsvenska och Danska mossar analyserats. Resultatet har blivit en stor mängd ekkronologier av varierande längd och ålder. Materialet består av över 1000 ekprover från träd som dog för mellan 1000 och 8000 år sedan. Dock finns det fortfarande många tidsperioder som vi saknar daterat ekmaterial ifrån. Detta medför att det inte går att skapa en sammanhängande 8000 år lång ekkronologi. Syftet med detta projekt om Svartek är att hitta nytt material som kan överbrygga dessa luckor. I nuläget provtar vi nytt material från Sydsvenska torvmossar, men letar även i museisamlingar. Privatpersoner som äger svarteksprover som de vill få daterade är givetvis också välkomna att höra av sig, ni kan få en datering på ert ekprov och vi får klimatdata.

Blå arkeologi

Blå arkeologi är ett tvärvetenskapligt projekt som sammanlänkar spår av vårt kulturella arv och de naturliga processer som formade det stenålderslandskap som vi kan finna spår av på Östersjöns botten, framförallt längs Sveriges sydöstra kust.

BECC (Biodiversity and Ecosystem Services in a Changing Climate)

BECC är ett samarbete mellan Lunds universitet och Göteborgs universitet, och som strävar efter en bättre förståelse för hur klimatförändringar och olika typer av markanvändning påverkar markbundna ekosystem och biologisk mångfald. Sedan början av 2017 är jag en av Geologiska institutionens representanter (Principal Investigator) i BECC.

Jordaens, Van Dyck, Panel Paintings Project (JVDPPP)

JVDPPP är ett innovativt konsthistoriskt initiativ, som bland många forskningsmetoder använder trädringstudier på flamländska 1700-talsmålningar för att undersöka samarbetet mellan de flamländska konstnärerna J. Jordaens och Sir A. Van Dyck. I detta projekt arbetar jag som konsulterande dendrokronolog tillsammans med konstforskare vid Kungliga Museet för konst i Belgien.

Swiss Tree-Ring Laboratory

Mellan 2013 och 2016 arbetade jag vid det schweiziska trädringslaboratoriet i Bern (numera i Geneve). Jag arbetade i ett internationellt och tvärvetenskapligt projekt med namnet CLIMPEAT och har fortfarande pågående samarbeten med flera forskare i det schweiziska teamet.

CLIMPEAT

CLIMPEAT-projektet är ett internationellt och tvärvetenskapligt forskningssamarbete mellan forskare i Litauen, Schweiz och Sverige. Projektet syftar till att utforska processer i torvmarksekosystem och hur de är kopplade till klimat och markanvändning.