En ny studie med titeln ” Substantial light woodland and open vegetation characterized the temperate forest biome before Homo sapiens” har nyligen publicerats i Science Advances. I en studie som jag initierade uppe i Småland under ett av mina SGU-projekt, publicerad 2013, diskuterade vi vegetationssammansättningen under den förra mellanistiden (Eem, för 129 000–116 000 år sedan). En del av pollendata från den studien har hittat sin väg till en sammanställning av 96 olika platser inom (främst NV) Europa, och erbjuder en ny rekonstruktion av Eem-skogarnas sammansättning. 
Elena Pearce från Aarhus Universitet i Danmark är huvudförfattare, och jag är bara en av de andra 36 medförfattarna. Kort sagt: det har hävdats att skogarna i Europa under Eem var mycket täta och slutna och människor på den tiden gjorde väldigt lite på att förändra ekosystemen – i motsats till idag och en stor del av Holocen. Den aktuella studien berättar dock en annan historia: gles skog och öppen vegetation representerade i genomsnitt mer än 50 % täckning under denna period. Denna öppenhet var endast delvis kopplad till klimatfaktorer, men mer till naturliga störningsfaktorer. En av dessa – och en mycket viktig sådan, tror vi – var överflödet av betande megafauna som (nu utdöda) elefanter (Palaeoloxodon antiquus), noshörningar (Stephano-rhinus kirchbergensis) och uroxar (Bos primigenius).
Länk till artikeln: https://www.science.org/doi/pdf/10.1126/sciadv.adi9135