Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Prefektbrev

Science Village Scandinavia

2016-09-29

Det har skrivits en hel del om Science Village Scandinavia (SVS) de senaste månaderna; det stora markområde som ligger mellan MAX IV och ESS. Lunds universitet är delägare i SVS och det pratas därför även mer i korridorerna om vad som ska hända ’uppe på Brunnshög’. SVS är ett aktiebolag som har i uppgift att planera och sälja byggrätter på området. Det handlar primärt om laboratorium, kontorsutrymmen och utbildningslokaler men även en betydande infrastruktur som innefattar gästboende, restauranger och ett ’Science Center’ som direkt anknyter till forskningen inom MAX IV och ESS. Det hela sammanfattas bra på SVS egen hemsida: Science Village ska utvecklas till en dynamisk, kreativ och hållbar stadsdel som stimulerar till världsledande forskning och mötet mellan den och samhället. Frågan som ställs nu är hur LU strategiskt ska utnyttja de möjligheter som en forskningsmiljö i världsklass erbjuder? Vi får förvänta oss att flera av de verksamheter vi känner från Campusområdet kommer att flytta till Brunnshög och att den ganska relikta Campuskartan ritas om de närmaste 10 åren, åtminstone när det gäller N-fak och LTH. För vissa verksamheter är en flytt redan planerad, t.ex. för vår granne NanoLund.

Bör Geologiska institutionen vara en del av SVS? Jag tycker det. Inom institutionen har vi redan haft ett flertal projekt inom synkrotronljusforskning, både inom paleontologin och mineralogin. Dessa studier har visat att synkrotronljus banar väg för nya upptäkter och flyttar fram gränser. Inom kort tillsätter vi även en doktorandtjänst inom neutronljusforskning. Denna tjänst finansieras fullt ut av fakulteten och är en direkt satsning på geologi för att skapa ämneskunskap som blir viktig inom ESS lagom till faciliteten öppnar. Delar av vår verksamhet skulle absolut stärkas av en närvaro på SVS och Brunnshög. Naturligtvis finns det på detta tidiga stadium många obesvarade frågor, inte minst kring ekonomin för att vara verksam inom SVS. Besluten ligger längre fram, men tåget står redan på perrongen!

Pär Omling har under september månad fått i uppdrag av N-fak’s och LTH’s ledningar att utvärdera förutsättningar för flytt av verksamheter till Brunnshög (om, hur, när och i vilken omfattning). Jag har talat med honom och vill nu inventera vad ni har för syn på det hela. Vilka delar av vår verksamhet skulle kunna gynnas och vilken typ av utrymmen skulle vi behöva? Jag kommer att diskutera det i Ledningsgruppen löpande och ser fram emot en konstruktiv diskussion med input från alla som vill!

SVS har öppet hus 21 oktober! http://sciencevillage.com/

Ett nytt basblock och ett förbättrat resultat

2015-10-05

 

Höstterminen är i full gång och hjulen snurrar fort! Jag träffade våra nybörjarstudenter på ett seminarium om processer på Jordytan häromdagen och deras energi, nyfikenhet och många intressanta frågor om ämnet i stort och smått gjorde mig glad; de har kommit till rätt institution! Här gäller det att vi förvaltar förtroendet och tränar den unga generationen att bli de experter inom geovetenskap vi förväntar oss. Det ställer stora krav på våra lärare som måste fortsätta utvecklas till goda pedagoger och som måste få det utrymme som krävs för att förbereda, fördjupa och uppdatera sig inom sina ämnesområden. Här upplever jag själv att tiden inte räcker till och jag förespråkar därför att de som har läraruppdraget planerar in tid för reflektion och översyn av sin undervisning. Detta blir extra viktigt det kommande året med tanke på planerad omstrukturering av det så kallade basblocket i vår grundutbildning. Framåt mitten av november måste vi ha grundpelarna på plats för att kunna sjösätta det nya basblocket redan höstterminen 2016. Jag upplever att de diskussioner vi har haft i lärarkollegiet har haft en bra takhöjd och att eventuella frustrationer beror på att var och en har höga ambitioner med sin undervisning. Det är glädjande!

På forskningssidan ser vi över utrustningen i en del av våra laboratorier. Vi har under året gjort en del investeringar i renovering och inköp av standardutrustning och detta fortsätter vi med under hösten i några labb. Orsakerna är att flera forskargrupper växer och vi behöver optimera utrymmen och få rätt utrustning i rätt lab. Institutionen har som uttalad policy i detta fall att bekosta och tillhandahålla sådant som kan anses utgöra standard eller basutrustning i ett lab, i övrigt ska de olika verksamheterna bära sina egna kostnader, det är utgångspunkten. Men gränsdragningen är ibland delikat, och om den är det så lyfts frågan i ledningsgruppen för att belysas ytterligare. Ambitionen är att det här arbetet ska löpa snabbt och att forskningsprojekt inte ska sinkas i onödan, men jag hoppas att det finns en förståelse att utomstående faktorer ibland gör detta svårt.

Jag har följt utvecklingen av ekonomin noggrant under året och för bara någon vecka sedan lämnade vi en statusrapport till fakultetsledningen inför det stundande budgetarbetet. Enligt prognosen kommer institutionens resultat vid årets slut att vara klart bättre än budgeterat. Det gäller verksamheten som helhet, dvs. både forskningen och grundutbildningen och båda våra avdelningar. Det är ett direkt resultat av de åtstramningar vi gjort och som har påverkat både vår personal och vårt undervisningsuppdrag. Arbetet med att anpassa kostymen till ekonomin fortsätter och jag kommer att lägga ett förslag till styrelsesammanträdet 8 oktober att upphöra med institutionens medfinansiering av bidrag som kommer via fakulteten. Dessa medel är avsedda för diverse satsningar på ny forskning, t.ex. inom synkrotronljusforskningen, men inkluderar även stöd till administrativa funktioner, såsom prefektmedel. Givet situationen bör även dessa medel betala sin overhead. Förslaget är att ändringen gäller från 1 januari 2016 och endast gäller kontrakt tecknade efter detta datum. Styrelsen kommer utöver detta även att diskutera det tvååriga moratorium för utlysning av fakultetsfinansierade doktorander som infördes för perioden 2014-2015. Vi närmar oss slutet på den perioden och behöver analysera huruvida den bör förlängas eller inte och allmänt bedöma hur vi ska hantera sådana tjänsteutlysningar framledes. 

Mikael     

Grundutbildning och studenter

2015-02-09


Ny termin och flera nyheter inom grundutbildningen. Vi har en ny studierektor i Dan Hammarlund och han ägnar mycket tid just nu åt att sätta sig in i de många frågor som omger ett av våra två huvuduppdrag – att ge undervisning av hög internationell klass! Jag vill också påminna om att vi från och med i år har nya betygsgränser för examination. Nu gäller 60 % för Godkänd och 80 % för Väl Godkänd, i första hand en anpassning till högre krav från institutionen på studenternas prestation men även en anpassning för att ha likvärdig betygsskala sett över hela bio-geoområdet. Studentrepresentanter i styrelsen har ställt sig bakom ändringen men var tydliga med att de även ville att kvaliteten i utbildningen som helhet skulle bevakas. Vi lärare måste ju också prestera bra!

Från och med i år minskar kursutbudet väsentligt vid institutionen. De mycket uppskattade nätkurser som under många år har varit en viktig del i kursutbudet har avvecklats. Likaså periodiserar vi ett flertal av våra populärvetenskapliga kvällskurser och ger numera endast en kurs per termin. Det är en vikande ekonomi och förändringar i fakultetens nya tilldelningsmodell för statsanslagens grundutbildningsdel som ligger bakom besluten. När pengarna uteblir måste vi anpassa kostymen efter de nya förutsättningarna, så är det bara. Nätkurser och kvällskurser har varit speciellt viktiga för att sprida ämnet geologi till intresserad allmänhet och helt nya målgrupper. En sådan viktig grupp har varit lärare inom gymnasieskolan som i sin tur för vidare intresset ut i sina klasser. På så vis har kurserna inte bara varit en viktig del inom tredje uppgiften utan även en liten men ändå inte försumbar del av vårt rekryteringsarbete. Den biten försvinner nu och vi får nu anstränga oss lite extra för att nå ut med vårt ämne till allmänheten i regionen. Här blir nya satsningar på ett geologiskt resurscentrum och ett engagemang i planetariet på Vattenhallen viktiga. Det är roligt att flera har anmält intresse för att arbeta med dessa frågor. Vi har även avvecklat en introduktionskurs och en programkurs i tillämpad geologi på avancerad nivå (Georesurser, GEOP03). Vi har nu minskat antalet helårsstudenter (HÅS) från omkring 220 till drygt 200 och närmar oss under 2015 vårt fakultetsuppdrag på 169 HÅS. Vi har alltså gjort vår del av fakultetens överproduktion och lägre ska vi inte gå. Här delar jag vår nya rektors åsikt och ser hellre att vi tilldelas en högre prislapp per student än att vi får fler studieplatser.

En neddragning i antalet kurser är inte bara av ondo. Vi har expanderat kursutbudet mycket under föregående år och jag tycker personligen att kursutbudet har varit för stort i relation till fakultetsanslaget och antal lärare. Vi friställer nu lärarresurser och bör alltså ha möjlighet att lägga åtminstone del av dessa resurser på att stärka våra två program och göra dem ännu bättre. Min hållning är alltså att titta inåt och för tillfället hålla uppdragsundervisning utanför institution och fakultet på en låg nivå. Ledningen arbetar för närvarande med att ta fram ett överskådligt system för timplanering så att kursansvariga får tydliga kursbudgetar att planera efter. En presentation av detta kommer på nästa lärarkollegium.

Våra studenter vill gärna ha tillgång till byggnaden 24 timmar. Det är en önskan som framställts till mig tidigare och nu är frågan uppe på bordet igen. Den moderna studenten – som en del av det moderna samhället och dess informationsutbud – är inte begränsad till kontorstid. Det är väldigt positivt att studenterna känner för institutionen och för sina studier så till den grad att de vill vara kvar här på kvällen och på helgerna. Jag är säker på att det skulle skapa en kreativ arbetsmiljö och syresätta hela institutionen. Jag tycker alltså att detta är bra och ska försöka gå dem till mötes, men det krävs lite planering. Jag vill även ha en tydlig studentinblandning när vi nu ställer om websidorna och får en ny webplattform. Arbetet är i full gång och hela ledningen har just gått en kurs i Drupal för att bli webpublicister! Jag tycker det är speciellt viktigt att studenterna utser ett par representanter som kan vara med redan nu och tycka till om kurssidorna och utformningen av studentwebben. Hör av er till mig!

Mikael

Budgetarbete, pengarna och forskarutbildningen

2014-10-23

Årets budgetarbete är påbörjat och om en månad vet vi hur utfallet ser ut. För att vi ska få en budget som är väl förankrad i verksamheten är det viktigt att forskningsledare och anslagsinnehavare samtalar med i första hand ämnesföreträdare och kansli om investeringar och planer för nästa år. Innefattar det anställningar så är detta extra viktigt.

Att våra ekonomiska ramar minskar har jag visat vid ett flertal tillfällen det senaste året och vi har fått se konsekvenserna med all tydlighet under 2014, bland annat genom delpensioner. Även 2015 blir ett år där intäkterna är klart mindre är utgifterna, men situationen förbättras något. De första siffrorna i statsanslagens storlek börjar just kristallisera och under torsdagens budgetfrukost i Universitetshuset presenterade Utbildningsdepartementet regeringens satsningar inom forskning och utbildning de kommande fyra åren. Som väntat står det klart att universiteten får fler utbildningsplatser, men hur de fördelas inom landet är ännu inte reglerat. Lund har äskat 2000 platser och hur siffran än ser ut i slutänden så hoppas vi att Naturvetenskaplig fakultet tar en relevant portion av dessa.

Institutionsledningen har helt nyligen besökt fakultetsledningen för att presentera en prognos för hur vår institutions kostnader och intäkter utvecklas över de närmaste fem åren. Prognosen är givetvis fylld med en mängd osäkerheter, som dessutom ökar ju längre bort vi tittar. Men det finns en hel del positiva saker att lyfta fram från denna sammanställning och vi förutser ett substantiellt bättre resultat för forskningsanslaget nästa år (prognos 2015 -1371 tkr) jämfört med innevarande år (prognos 3 pekar mot -5485 tkr) och föregående år (resultat 2013 -3989 tkr). En betydande del av förbättringen har sin grund i de delpensioner som nämnts ovan och en positiv inväxling av våra unga lektorer i fakultetsmodellen. Men vi är alltså inte hemma ännu. Ytterligare åtstramningar är att vänta och dessa ska huvudsakligen ligga inom forskningsanslaget, och endast i mindre uträckning inom grundutbildningsanslaget där vi redan vidtagit flera åtgärder och ser en bättre balans 2015. Anslaget till grundutbildningen stabiliseras nämligen i år, om än på en låg nivå.

Inom grundutbildningen försöker vi nu primärt lösa de problem som uppstår till följd av pensionsavgångar de närmsta 24 månaderna. Dessa avgångar frigör inte mindre än 1800 klocktimmar som i relativt stor utsträckning ska tas över av just de nya lektorer som växlats in under de senaste åren. Det är viktigt att alla nya och gamla lektorer ser sitt ansvar och tar sin del av denna kaka, är man lektor så är man också lärare. En löpande dialog, med högt i tak, i lärarkollegiet är viktig för att detta ska gå framåt.

Geologiska institutionen har under många år haft en gemensam forskarutbildning med INES. Oavsett vilken institution man disputerar på, så har man samma allmänna studieplan och blir doktor inom Geobiosfärsvetenskap och någon av dess numera fyra inriktningar (geografisk informationsvetenskap har tillkommit). Vi har under alla år delat studierektor, en position som jag själv innehade under flera år. Men från och med 1 januari 2015 kommer Geologiska institutionen och INES att ha sina egna permanenta studierektorer för forskarutbildningen. Förslaget kommer från mig och kan vid första ögonkast ses som ett avståndstagande i vår gemensamma verksamhet. Men jag menar att det ska ses som en satsning på vår samlade forskarutbildning, både ekonomiskt och personellt. Jag tycker det är viktigt att en studierektor arbetar nära verksamheten och har bra insyn och ämnesförståelse ner på forskargruppsnivå. Genom denna uppdelning så blir det tidigare uppdraget om 20 % expanderat till totalt 30 % (15 % för varje studierektor). Vi lägger alltså mer resurser på forskarutbildningen vilket ökar vår OH marginellt eftersom det är gemensamma kostnader som uppstår. Men det är för ett gott syfte. Studierektor kommer att ingå i institutionens ledningsgrupp och jag är säker på att detta gynnar våra doktorander i flera viktiga frågor. Vi har en omfattande verksamhet inom vår forskarutbildning och majoriteten av våra publikationer innefattar på ett eller annat sätt en doktorand. Därför är doktorandernas förutsättningar mycket viktiga för vår forskningsverksamhet.

Mikael

’Ska du till skolan idag?’

2014-04-03

Något har förändrats i attityden till högskoleutbildning. Jag hör allt oftare och från olika håll att universitetet sopar mattan för studenterna – att vi curlar dem. Och visst finns det en hel del som pekar in den riktningen. Studenter av idag menar att de är i skolan och föreläsningssalen benämner de allt som oftast klassrum. Studenter av idag kan mycket väl fråga vilka sidor i kursboken de ska läsa inför tentamen. Det svider givetvis i öronen på en universitetslärare med ambitionen att undervisningen ska vara forskningsanknuten och att studenterna själva ska sortera vad som är viktigt och ha en allmänt kritisk hållning till ny information. Även om man lägger sin egen eventuella hybris åt sidan så kvarstår problemet – varför denna svängning i attityd till högre utbildning? Möjligen är det en glidning med ursprung i en långvarig nationell politik att alla ska studera. En hållning som jag anar att vår universitetsledning ställer sig bakom. Man förlänger livets utbildningspaket och gränsen mellan gymnasiestudier och högskolestudier bleknar med tiden.

En liknande politik har förts inom Lunds universitet och inom vår egen fakultet. Tilldelning av ekonomiska medel till grundutbildningen har länge varit primärt knuten till antalet helårsstudieplatser. Modellen har varit expansiv; ju fler studenter desto mer pengar till institutionerna. Strategier för att ta marknadsandelar i den delade studentkakan blir viktiga och det finns möjligen risk att antagningskraven lokalt sänks för att inte riskera att förlora studenter till en annan aktör? Med en sådan modell har det varit svårt eller ansetts oklokt att begränsa antalet studenter. Resultatet är att konkurrensen om studieplatser minskar och att i stort sett alla kommer in på sin utbildning, även mindre motiverade studenter och studenter med undermåliga förkunskaper – många med stora svårigheter att uttrycka sig i tal och skrift. Det sätter press på universitetets centrala resurser, som studieverkstaden, och resulterar framförallt i ett stort merarbete för universitetslärare och administratörer vid institutionerna. Vår oförmåga att avråda svaga studenter avbryta sina studier på ett tidigt stadium bidrar till att problemen kvarstår långt in i utbildningsprogrammen och jag är säkerligen inte ensam om att ha hamnat i moraliska dubier då en sådan student har släppts igenom systemet och kan titulera sig BSc eller MSc vid Lunds universitet. Det är inte så Lunds universitet ska vara.

Den ekonomiska tilldelningsmodellen har nu ändrats. Det är välkommet eftersom det på sikt kommer att minska antalet studenter. Det måste vara konkurrens om utbildningsplatserna inom institutionen och fakulteten om kvalitén på våra utbildningar ska upprätthållas. I den nya modellen arbetar vi istället med ett årligt utbildningsuppdrag. En risk med modellen är att vi även premieras för hög genomströmning, men det finns klokt nog en övre gräns vid 80 %. Är genomströmningen högre resulterar det inte i större anslag. För 2014 tilldelas Geologiska institutionen medel för 169 HÅS trots att vi har 220 HÅS som ett resultat av stora intag under de senaste åren. Institutionen överproducerar alltså med 22 % och för denna överproduktion har vi inga resurser. Det finns goda skäl att minska studentantalen, hur märkligt det än kan verka. Från fakultetsnivå inför man därför tak för antalet antagna till grundutbildningen och lokalt avvecklar vi kurser för att över tid minska överproduktionen.

Man bör utmana sig själv ibland. Kanske en mer självkritisk hållning till studenternas ändrade attityd kan innebära att vi faktiskt inte ägnar åt oss forskningsanknuten undervisning genomsyrad av kritiskt tänkande. Kanske har informationssamhället hunnit ikapp oss? Dagens studenter kan, åtminstone om de vill, komma väl förberedda till föreläsningar. Mycket av informationen i dagens grundkurser kan faktiskt inhämtas på hemsidor runt om i världen. Risken att universitetslärare gör likadant, och ger ’Wikipedia-föreläsningar’, är inte obetydlig. Här måste vi vara självkritiska. Det är viktigt att vi som institution inte sänker vår ambition eller våra krav på de kunskaper studenterna ska förvärva. Vi ska inte minimalisera vår utbildningspaket, men det ska vara högkvalitativt och det är vi själva som ska sätta nivån.

Mikael

 

Prefekten kommenterar bland annat kring forskningsstrategi, ekonomi och lönerevisioner

2014-02-05 13:09

När jag tillträdde som prefekt för lite drygt ett år sedan så hade jag en tydlig idé och ambition kring ämnet ’kommunikation’. En del av ambitionen var att skriva ett så kallat prefektbrev med jämna mellanrum. Jag trodde dock inte att det skulle ta ett helt år innan jag kom så långt. Men nu är jag alltså igång. Jag vill kommunicera med tydlighet kring saker och ting som händer på institutionen och fakulteten. Det är viktigt för att alla på institutionen ska vara medvetna om att vi ingår i något större och inte minst för att bygga en känsla av delaktighet. Men kommunikation är svårt. Det är en ständig avvägning om vilken information som är intressant för vilken grupp. Ingen vill ha onödiga mail. För en organisation som vår är detta en mindre vetenskap. Vi får hjälpas åt att vara bra på detta.

Vi har i stora delar en ny ledningsgrupp på institutionen. Vi träffas varannan torsdag eftermiddag i prefektkansliet och ägnar en hel del av vår tid åt just informationsöverföring, både uppåt och nedåt. Vi har stående informationspunkter i agendan som tar upp bland annat vad som avhandlas i fakultetens ledningsråd och vad som är på gång på institutionen, på personalsidan, om våra lokaler, eller något helt annat. Det finns åtskilliga ärenden att diskutera i den löpande verksamheten och man får ofta prioritera hårt. Är det något ni vill att ledningsgruppen ska eller bör diskutera så är det bara att kontakta någon av oss så tar vi upp det på agendan. Ledningsgruppen är inget beslutande organ men bereder ofta ärenden till styrelsen, som ju träffas tre gånger per termin, eller vid behov. Ni har väl inte glömt att styrelsens protokoll återfinns på vår hemsida!

De personer som ingår i ledningsgruppen har ett särskilt ansvar att leda institutionen framåt på ett klokt sätt. Det gäller i grund och botten vår ekonomi och personalstabilitet som är fundament för att kunna bedriva undervisning och forskning på hög nivå. Jag har valt att lägga ett större ansvar på ledningsgruppen att vara delaktig i personalfrågorna. Det gäller som ni nu vet utvecklingssamtal och processen kring lönerevisioner. Det är helt enkelt inte möjligt för mig att hålla alla dessa samtal eller ensam bedöma lönenivåer. Jag ser det som en stor fördel, och demokratisk garant, att ledningsgruppen tar del i detta arbete.

I år kommer inte mindre än två lönerevisioner, RALS 2013 och RALS 2014, att avhandlas. Detta för att komma i kapp efter den utdragna processen med RALS 2012. Som nyligen annonserats äger lönesamtal rum redan under februari, följt av (eller delvis parallellt med) utvecklingssamtal. Redan under andra halvan av våren börjar nästa lönerevision. De ekonomiska resurserna minskar tyvärr och vi får vänja oss vid mindre löneramar än tidigare år. I rektorsbrevet tidigare denna vecka kunde man läsa från bokslutet att verksamhetsvolymen vid LU ökar 2013 med 400 miljoner och 300 anställda och de senaste två åren med inte mindre än två miljarder och 1700 anställda. Det är forskningsvolymen som ökar, vilket givetvis är positivt, men ekonomin för grundutbildning krymper. Anledningen till det senare är att universitetet fortfarande överproducerar studenter, något som i högsta grad gäller även vår egen fakultet och numera även vår institution. Här kommer ytterligare besparingar att ske.

Under 2013 ägnade jag och ledningsgruppen en del tid åt att minska volymen på vår grundutbildning. Det blev aldrig någon högljudd diskussion och kanske är det så att vi alla upplevde utbildningspaketet som onödigt stort. Vi har så här långt lagt ned ett flertal kurser och infört tak på introduktionskurs och kvällskurser. Kvällskurserna i Helsingborg har vi lagt på hyllan. Vi kommer att lägga ned ytterligare en introduktionskurs från och med nästa år. Den nya fakultetsgemenamma fördelningsmodellen har ändrats från 1 januari 2014 och mer studenter ger inte nödvändigtvis större ekonomisk tilldelning. Vi har numera ett uppdrag att fylla, med ett fördefinierat antal helårsstudenter som ska produceras. Vi överproducerar för närvarande med närmare 20 %. Jag tycker det är klokt att fakulteten överger den gamla, expansiva modellen eftersom den dels har utträngningseffekter och dels riskerar att hota kvalitén på vår grundutbildning. Det måste vara konkurrens om våra utbildningsplatser. Besparingarna inom GU fortsätter 2014 och jag kommer att annonsera ytterligare några åtstramningar inom kort för att minska utgifterna ytterligare. Vi kommer inte att utveckla nya nätkurser eller engagera oss i uppdragsundervisning om den inte är direkt vinstgivande. Vi behöver fokusera på våra egna två program och kurser inom huset. Det behöver inte vara negativt. Vad som är positivt och som är värt att lyfta fram är det stora engagemang jag ser bland våra lärare. Vi gör en bra insats i grundutbildningen!

På forskningssidan behöver vi öka intäkterna. Vi har i många avseenden varit framgångsrika, men anslagsmängden viker trots detta och vi är nere på 2011 års inkomstnivå. Det återstår att se om det är ett trendbrott eller bara ett hack i kurvan. En del talar dessvärre för det förstnämnda och att vi ser en förändring i det externfinansierade forskningslandskapet. Det gäller att alla är med och söker externa medel och det gäller inte bara de stora anslagen. Institutionen kan inte subventionera forskning utan våra forskningslaboratorier måste vara självfinansierande, precis som vår uppdragsforskning måste vara.

Under februari och mars kommer ledningsgruppen att ta fram en institutionsgemensam forskningsstrategi för de kommande sex åren. Jag vill att vi tar chansen och stakar ut en genomtänkt och tydlig strategi. Genom samtal med forskningsledare och mötesverksamhet förankras den i institutionen. Strategin kommer att utgöra en del av fakultetens övergripande forskningsstrategi, som lämnas till Rektor i september. Allt för att den nya universitetsledningen ska få en bra överblick när den tillträder. Har ni tankar om forskningsstrategin eller vill diskutera institutionens forskningsstrategi i allmänhet så hör av er. Vår forskningsstrategi tar sin utgångspunkt i RQ08. Sedan denna utvärdering har forskningen vid institutionen stärkts ytterligare och inte minst diversifierats utanför de klassiska kärnämnena, något som jag tycker är positivt och viktigt att framhäva. Vi ska nu försöka definiera hur våra övergripande forskningsteman utvecklas över de kommande tre och sex åren. Ta chansen att kommentera kring detta till mig eller ämnesföreträdarna.

Till sist, under februari månad byts alla lås på första och andra våningen ut mot elektroniska saltolås. Det är en allmän modernisering och jag har valt att börja nedifrån och gå uppåt. Vi fortsätter alltså med våning tre och fyra i andra etappen, som blir nästa år. Ni öppnar saltolås med ert LU-kort, efter att ha aktiverat kortet vid huvudentrén. Jag får nog anledning att återkomma om detta i lite bättre detalj.

Mikael

Sidansvarig: